Uppsatsen behandlar frågan om det är möjligt att införa en ordning där Anonyma vittnen tillåts som bevismedel i svensk rätt. Med Anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig får kännedom om vittnets identitet. Detta har länge ansett strida mot Europakonventionens krav på rättvis rättegång samt den grundläggande rättigheten om partsinsyn. Attityden har dock förändrats ute i Europa och Europadomstolen har ändrat sin ståndpunkt. Ett flertal länder, bland annat vårt grannland Norge, har infört en ordning där Anonyma vittnen tillåts som bevismedel.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur anonyma vittnesmål fungerar i Sverige. Kan ett vittne enligt gällande lag vara anonym i en brottmålsprocess? Om inte, är då ett system med anonyma vittnesmål något som kan vara aktuellt. I arbetet har jag även undersökt hur anonyma vittnesmål behandlas utanför Sverige och främst enligt Europakonventionens reglering. Även vittnesskyddet för vittnen som känner sig hotade eller är rädda för repressalier i samband med en brottmålsprocess är kort belyst i arbetet.

Uppsatsen behandlar frågan om det är möjligt att införa en ordning där Anonyma vittnen tillåts som bevismedel i svensk rätt. Med Anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig får kännedom om vittnets identitet. Detta har länge ansett strida mot Europakonventionens krav på rättvis rättegång samt den grundläggande rättigheten om partsinsyn. Attityden har dock förändrats ute i Europa och Europadomstolen har ändrat sin ståndpunkt. Ett flertal länder, bland annat vårt grannland Norge, har infört en ordning där Anonyma vittnen tillåts som bevismedel.

I Sverige råder vittnesplikt, vilket innebär att du är skyldig att infinna dig i domstol och redogöra för de iakttagelser som du kan ha om ett brott. Att vittna är dock många gånger mycket obehagligt och i vissa fall blir vittnen hotade för att de ställer upp med att vittna. I denna uppsats redogörs det för det svenska vittnesskyddet och de olika åtgärder som finns för att skydda utsatta vittnen. I uppsatsen behandlas även möjligheten till att vittna anonymt något som används i många europeiska länder men som Sverige valt att inte göra möjligt för vittnen. Det har även gjorts en redogörelse för partsinsynen som tilltalad har i materialet och som ligger till grund för åtal.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med medlemmar i Jehovas vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka faktorer det är som bidrar till att människor väljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att få en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att även utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis på Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke är Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller på arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

När samhället straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rättsliga förfarandet blir rättvist mot den enskilde är därför ytterst viktigt. Rätten till en rättvis rättegång utgör således en av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. Den enskildes rätt till en rättvis rättegång är en omfattande rättighet. Rätten för den tilltalade att förhöra målsägande och vittnen utgör en av de viktigaste beståndsdelarna i rätten till en rättvis rättegång. Min avsikt med detta arbete är att närmare belysa förhållandet mellan Europakonventionen och Rättegångsbalken, speciellt vad gäller den tilltalades rätt att förhöra målsägande och vittnen.

Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro län är i behov av stöd innan rättegången. Frågeställningarna som användes var: är vittnen till brott mot person i Örebro län i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som är i behov av stöd? Till studien användes en kvalitativ metod bestående av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena är i behov av stöd då det finns en rädsla för repressalier samt en osäkerhet för hur rättsprocessen går till. Stödet som önskas är information om vart stöd finns att få samt vad som händer i rättsprocessen.

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar.I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.

Fördomar är något vi alla har och delvis behöver för att kunna fungera i vardagen. Genom fördomar skapar vi en ordning i tillvaron som leder till att vi inte behöver ta in all information i varje given situation, detta vore nästan omöjligt med hänsyn till begränsningarna i vårat kognitiva system. I denna rapport vill vi undersöka hur dessa fördomar påverkar vittnens bedömning av en situation eller händelse och de som är inblandade. Då vi omedvetet använder våra förutfattade meningar och tidigare erfarenheter för att tolka världen omkring oss, går det att misstänka att det även påverkar vittnesutsagor. I rapporten har vi använt oss av fyra stycken studier om vittnen till våldsbrott, tre stycken intervjuer med erfarna poliser, kurslitteratur i tillämpliga delar samt annan litteratur.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

I rapporten reds ut vad polis, åklagare och domstol gör för att underlätta för brottsoffer och vittnen. Övergrepp i rättssak ökar i omfattning och det sprids nu främst bland ungdomar. Att anonyma vittnesmål skulle vara en eftertraktad lösning visade sig vara sann ifråga om vittnen och målsägare men de tre representanterna från rättsapparaten var av uppfattningen att det skulle få alltför allvarliga konsekvenser för rättssäkerheten gällande de åtalade. De åtgärder som samhället ska tillhandahålla enligt litteraturen visade sig överensstämma med de åtgärder som erbjuds i praktiken. Däremot uppfattas ofta åtgärderna som otillräckliga av dem som utsätts för övergrepp i rättssak.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen..

ABSTRAKTUppsatsen handlar om hur en persons sociala relationer påverkas när individen distansierarsig från Jehovas vittnen. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie på basen avsemistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer där tre har lämnat Jehovas vittnenoch en är på väg att lämna. Resultatet har jag tolkat utifrån den kunskapssociologiska teorinobjektiv och subjektiv identitet av Berger & Luckmann(2003). Resultatet visade att närinformanterna fortfarande var aktiva medlemmar i Jehovas vittnen så mådde de bra.Umgänget inom Jehovas vittnen var enligt informanterna fullt tillräcklig där man tyckte attgemenskapen var både varm och hjärtlig och i det sociala umgänget saknades inget.Umgänget med människor utanför Jehovas vittnen var näst intill obefintligt förutom meddem på jobbet, som krävdes för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Jehovas vittnens regleroch lagar var man tvungna att följa annars skulle man få sanktioner i form av att blitillrättavisad eller så blev man av med sina privilegier.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..